God morgon Los Angeles

den har dagen borjade riktigt bra. Elin ringde fran sverige. sen ringde cornelia ocksa. jag blir sa glad nar folk ringer till mig, onskar att man inte var sa begransad pa just den avdelningen, jag onskar att det var lika billigt som vanligt att ringa.

igar satt jag och funderade lite eller egentligen riktigt javla mycket. det kanns sa konstigt att vi redan har varit har i snart tre veckor, tiden gar sa fort. jag langtar inte hem. jag langtar verkligen inte hem.
det som ar jobbigt ar att vara utan kiia, att kanna den har avskarmningen fran min basta van. att jag ibland far kanslan av att jag har svikit och lamnat henne genom att aka hit. jag vet att det sjalvklart inte ar sa, men kanslan av skuld kan latt komma krypandes nar man sitter for sig sjalv om kvallen.

det har ar definitivt det langsta vi har varit utan daglig kontakt. det kanns som en evighet. men jag hoppas for allt i varlden att inget kommer ha hunnit andras nar jag kommer tillbaka. men som vi bada sa i mitt kok i goteborg en kvall som sa manga andra kvallar innan jag akte. vi kommer bada att ha andrats av den har upplevelsen, da vi vaxer som manniskor hela tiden. men forandring behover inte vara daligt.